Tandvård i rymden

Stefan Andersson · 26 maj 2021

Tandvård i rymden

Krav på tandhälsan för att bli astronaut

Att ha en exceptionellt bra munhälsa är ett strikt krav från NASA för att man ens ska få möjligheten att komma in på astronautskolan. Anledningen är helt enkelt att om man befinner sig i rymden, så kan tänderna utsättas för ett extremt tryck där framförallt hål och öppna tandrötter kan skapa helt outhärdliga smärtor. Ni kan ju dessutom tänka er att det inte är lika lätt att gå till tandläkaren uppe på en rymdstation som vi är vana vid, så alla dessa regler och förbehåll är egentligen för allas bästa.

Man kan ju dock fråga sig själv vad det är som skulle skilja så pass mycket om man ändå befinner sig på en rymdstation? Det är en bra, fråga som dock har ett ännu bättre svar. Det absolut “värsta” momentet är egentligen resan upp i raketen. Där utsätts kroppen för ett tryck på upp till 4 gånger sin egen vikt. Detta i kombination med alla skakningar och all g-kraft kan få lagningar, kronor eller andra korrigeringar på tänderna att lossna. Som du säkert förstår vill man inte vara i rymden med tappade lagningar eller liknande.

Hur är infektionsrisken i rymden?

Många astronauter som är uppe i rymden och undersöks när de kommer hem igen, löper generellt sett stor risk för att utsättas för tandköttsinflammationer eftersom bakteriefloran i munnen ändras rätt mycket när man är i rymden. För att undvika så mycket skador eller förändringar som möjligt hos besättningen på en rymdstation, så har astronauter kontinuerliga undersökningar med basen på jorden. I takt med dessa undersökningar, så klassar NASA in dem i 3 olika kategorier:

  • Klass 1: Har bra munhälsa och beräknas inte behöva tandvård under de närmaste 12 månaderna.
  • Klass 2: Har smärre problem i munnen, men det beräknas inte bli några allvarliga skador under de närmaste 12 månaderna.
  • Klass 3: Har en nivå på sin munhälsa som säkerligen kommer resultera i behov av akut tandvård inom 12 månader.

Alla astronauter som är stationerade i rymden förväntas vid den årliga undersökningen att ha minst klass 2. Men det slutar inte där, utan om man inte kvalar in i Klass 1 när man ansöker till rymdprogrammet, så kommer NASA inte ens att acceptera en. Med andra ord kan man säga att det är väldigt höga krav för att bli astronaut, och det är förmodligen grundat i många analyser och förebyggande initiativ.

Som om det inte vore nog, så är det så att utöver alla årliga undersökningar som behöver göras även på jorden, så behöver astronauter genomgå två större analyser av tänder, munhälsa och käkar mellan 18 och 21 månader innan de ska skjutas upp i rymden. Under denna undersökningen, genomgås tuffa och noggranna kliniska undersökningar som innehåller många moment av röntgen och fotograferingar av bett i olika vinklar för att få en så bra uppsikt som möjligt. Om man märker att några ändringar behöver göras, så måste dessa sen göras inom 90 dagar från det att man ska skjutas upp i rymden för att man ska hinna se så allt är ok.

Därefter behöver astronauten genomgå ytterligare en undersökning för att säkerställa att de inte finns några hål i tänderna eller dolda skador på tänder eller tandkött, alternativt något form av infektion i munnen. Detta sker vanligtvis 90 till 30 dagar före uppskjutning. Självklart ska dessutom astronauten ta hand om sin munhälsa väldigt noga i rymden, där mycket fokus ligger på att borsta rätt, sköta sig med tandtråd och att tänka på vad man äter.

Vad gäller ombord på rymdstationen?

Nog att NASA har koll på dina tänder när du är på jorden, men som tidigare nämnt så kan man inte direkt slappna av bara för man kommer ombord. Fördelen är att man inte heller behöver oroa sig för något, utan det finns alltid minst 2 personer i varje besättning som är utbildade i medicin, och är ansvariga om en olycka skulle hända kopplat till bland annat tänderna eller munnen. De är självklart tränade i alla möjliga händelser som kan tänkas kräva vård, och de får ge ut antibiotika, fylla tandkronor, ersätta temporära kronor och fylla hål. De får även, vid extrema behov, dra ut tänderna på patienterna. Detta sker självklart tillsammans med folk på jorden som är mer professionellt utbildade inom ämnet. Skulle de bli helt outhärdligt för personerna uppe i rymden, så kommer de såklart skickas hem igen - de är trots allt inte så långt upp till stationen där många befinner sig.

Väldigt många som befinner sig uppe på rymdbaserna tar väl hand om sina tänder, och man tenderar att antingen svälja sin tandkräm efter att man ha borstat, eller spotta i en handduk. För som ni säkert vet, är det förmodligen inte så populärt att spotta rätt ut så att det efter ett tag flyger runt flertalet kulor med saliv och tandkräm på rymdstationen på grund av tyngdkraften.

LÄS MER

Sveriges tandvårdshistoria

Utvecklingen av Svensk tandvård har gått fort. Från att behöva laga sina tänder hos den lokala smeden förr i tiden till att idag vara ett av världens mest utvecklade länder inom tandvård är imponerande. Läs mer här!

Den första afroamerikanska tandläkaren

Den första afroamerikanska tandläkaren stod verkligen för en viktig del i historiens vingslag. Läs mer om det här!

Historien om vipeholmsexperimenten

Vipeholmsexperiementen ses ofta som en skamfläck i Svensk historia, men den experimentella forskningen satte även Sverige på kartan inom tandvård. Läs mer om de hemska upplevelserna här.